Filetype
Ska EU-länderna öka den gemensamma finansieringen av fredsfrämjande operationer? Enligt EU:s fördrag får unionens budget inte användas för finansiering av EU:s militära fredsfrämjande operationer, som ofta utförs på FN:s uppdrag i andra delar av världen. Idag finansieras de till största delen av de medlemsländer som väljer att bidra med trupp och utrustning, och i mer begränsad omfattning av en ge
Ska EU:s medlemsländer gemensamt förbättra funktionshindrades tillgång till produkter och tjänster inom utbildnings- och yrkeslivet? Svårtillgängliga produkter och tjänster, i kombination med yrkes- och utbildningsmässiga barriärer, är två exempel på hinder som funktionshindrade möter i vardagen. Som ett led i arbetet med att stärka social delaktighet inom unionen har kommissionen lagt fram ett fö
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/social-trygghet/funktionshinder - 2025-01-13
Ska de nationella socialförsäkringssystemen samordnas bättre inom EU för att skydda sociala rättigheter för de som flyttar inom Europa? Omkring 14 miljoner människor inom EU bor inte i det land där de har medborgarskap. Det är en siffra som både innefattar utstationerade arbetstagare och arbetslösa människor. Eftersom det råder stora skillnader mellan socialförsäkringssystemen uppkommer ibland okl
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/social-trygghet/bidrag - 2025-01-13
Bör kvinnors ställning på arbetsmarknaden stärkas genom EU-gemensamma minimiregler för exempelvis pappaledighet och mer flexibla arbetsformer? Under det senaste decenniet har utvecklingen på EU:s arbetsmarknad inneburit svårigheter för många föräldrar, särskilt kvinnor, att balansera arbete och privatliv. Kommissionen vill därför omarbeta EU:s tidigare regelverk för föräldraledighet för att bättre
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/social-trygghet/foraldraledighet - 2025-01-13
Ska yrkesverksamma inom EU erbjudas ett säkert och förmånligt paneuropeiskt komplement för att spara pengar till pensionen? I takt med att Europas befolkning blir allt äldre har de nationella pensionssystemen blivit utsatta för allt större tryck. Detta har medfört krav på omstruktureringar av systemen, vilket har gjort dem mindre förmånliga för den enskilde individen i flertalet länder i Europa. D
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/social-trygghet/pensioner - 2025-01-13
Ska ramarna för den europeiska solidaritetskåren få tydligare fastställda målsättningar och budget? År 2016 togs ett beslut om att lansera Europeiska solidaritetskåren. Syftet var att skapa möjligheter för unga att volontärarbeta inom ramarna för samhällsnyttiga projekt, såväl inom sina hemländer som utomlands. Kommissionen vill nu i lag förtydliga ramarna för kåren. Förslaget rör perioden 2018 ti
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/social-trygghet/ungas-sysselsattning - 2025-01-13
Ska en ny EU-gemensam arbetsmyndighet skapas för att ge ökat stöd till arbetstagare som flyttar mellan EU-länder? Det senaste decenniet har antalet människor som arbetar i ett annat EU-land än det som de har medborgarskap i nästan fördubblats. Kommissionen vill inrätta en ny arbetsmyndighet för att underlätta för dessa arbetstagare. Myndigheten ska kunna informera enskilda och företag om lediga pl
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/social-trygghet/arbetsmyndighet - 2025-01-13
Finns det behov av ett starkare EU-omfattande skydd för visselblåsare? Flera uppmärksammade avslöjanden den senaste åren, som Panamadokumenten, Luxleaks och nu senast Cambridge Analytica, visar vilken genomslagskraft visselblåsare har i arbetet med att bekämpa olaglig verksamhet och missförhållanden på arbetsplatser. Det skydd som visselblåsare kan erbjudas är däremot ibland både godtyckligt och b
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/social-trygghet/visselblasare - 2025-01-13
Ska EU:s medlemsländer utforma ett permanent och standardiserat förfarande för vidarebosättning av flyktingar? I september 2015 beslutade EU:s medlemsländer att införa ett tillfälligt system för omplacering av flyktingar från Italien och Grekland till andra medlemsländer som grundar sig i principen om solidaritet inom den gemensamma asylpolitiken. Vid sidan av systemet för omplacering av de flykti
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/migration/vidarebosattning - 2025-01-13
Ska EU:s medlemsländer införa en omflyttningsmekanism för att skapa en jämnare fördelning av ansvar för asylsökande inom unionen? Som ett led i arbetet med att reformera EU:s gemensamma asylpolitik har kommissionen presenterat ett förslag för att effektivisera och komplettera den befintliga så kallade Dublinförordningen. Förslaget innefattar en omfördelningsmekanism som är tänkt att användas i utj
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/migration/omfordelning-av-asylsokande - 2025-01-13
Ska EU:s asylbyrå ges större mandat i beslut som rör medlemsstaternas gemensamma asylsystem? Det europeiska stödkontoret för asylfrågor, som etablerades 2010, bevakar genomförandet av EU:s asyllagstiftning och har särskilt stöttat medlemsländerna under de senaste årens höga migrationstryck. Den ökade efterfrågan från medlemsländerna på sådant stöd har lett till att kommissionen nu har föreslagit a
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/migration/asylbyra - 2025-01-13
Ska EU:s medlemsstater skapa ett standardiserat regelverk för asylbedömning och asylansökningsprocessens olika steg? Frågan om vem som egentligen är berättigad asyl har blivit allt mer aktuell de senaste åren. Andelen personer som erkänns som asylsökande varierar mellan EU:s medlemsländer vilket medför att asylsökande har större chans att få skydd i vissa länder än andra. Det beror bland annat på
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/migration/asylbedomning - 2025-01-13
Bör det gemensamma regelverket för asylmottagande inom EU ytterligare harmoniseras mellan medlemsländerna? Under de senaste åren har det blivit tydligt att det finns avsevärda skillnader mellan EU:s medlemsländer i till exempel levnadsstandard och säkerhetsskydd i samband med asylansökningsprocessen. Dessa skillnader har fått till följd att många asylsökande tar sig till länder med mer fördelaktig
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/migration/asylsokandes-levnadsforhallanden - 2025-01-13
Ska EU:s medlemsländer utöka det gemensamma användandet av biometriska data för asylsökande? De senaste åren har det uppstått ett större behov av att effektivt kunna identifiera asylsökande bland EU:s medlemsländer. I Eurodac, en biometrisk databas som etablerades år 2003, ska medlemsländerna rapportera in asylsökandes fingeravtryck för att underlätta sådan identifikation. Som en del i arbetet med
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/migration/biometrisk-databas - 2025-01-13
Ska EU:s medlemsstater stärka samarbetet kring sjukdomar som kan förebyggas med vaccin? Många sjukdomar som kan förebyggas med vaccin är gränsöverskridande till sin karaktär, vilket innebär att de nationella vaccinprogrammen ställs inför stora utmaningar. Kommissionen överväger att lägga ett förslag om gränsöverskridande samarbete mellan såväl vårdsektorn som vaccinindustrin och sektorn för forskn
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/vard-och-omsorg/epidemier - 2025-01-13
Trettio år sedan folkomröstningen om EU CFE anordnade seminarium i november för att uppmärksamma årsdagen. Resebidrag för kandidat- eller masteruppsats Senaste blogginläggen 2025-01-10 Svensk förvaltning har blivit mer passiv, sluten och byråkratisk Trettio års EU-medlemskap har på ett genomgripande sätt påverkat villkoren för svensk politik och förvaltning. När vi öv... 2024-09-20 Europeisk forsk
https://www.cfe.lu.se/startsida - 2025-01-13
Ska klinisk bedömning i arbetet med ny hälsoteknik koordineras mellan EU:s medlemsländer? För att underlätta beslutsfattande om ny teknik inom hälso- och sjukvården har kommissionen lagt fram ett förslag om ett forskningsbaserat verktyg (HTA). Verktyget är tänkt att användas för en rad läkemedel och viss medicinsk utrustning och syftar till att utvärdera en viss teknik i jämförelse med en annan. F
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/vard-och-omsorg/halsoteknik - 2025-01-13
Ska gränsöverskridande patienträttigheter utökas inom EU, genom att bland annat tillgängliggöra e-journaler och e-recept för medborgare var de än befinner sig i unionen? De senaste åren har digitala verktyg och digitalt informationsutbyte blivit vanligare inom hälsovården. EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om att förbättra och utöka användningen av elektroniska recept och journaler samt at
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/vard-och-omsorg/e-halsa - 2025-01-13
Ska hänsyn till ungdomsarbetslöshet, flyktingmottagande och miljöarbete tas i beräkning när EU-länderna omfördelar medel för att minska de socioekonomiska klyftorna mellan olika regioner inom unionen? I EU:s långtidsbudget omfördelas ca 350 miljarder euro för att minska socioekonomiska skillnader mellan medlemsländerna. Hittills har tilldelning av medel primärt byggt på ekonomiska behov och beräkn
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/levande-landsbygd-och-regionalt-stod - 2025-01-13
Ska medlemsländernas bidrag till EU:s långtidsbudget öka? EU-kommissionen har lagt fram ett förslag till långtidsbudget som ska gälla år 2021–2027. Budgeten uppgår till 1 135 miljarder euro. Detta motsvarar 1,11 procent av EU-ländernas bruttonationalinkomst, jämfört med 1,03 procent under innevarande period. Storleksökningen motiveras bl a av att Storbritannien är på väg att lämna EU, ett ökat beh
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/budgetstorlek - 2025-01-13
